Från Trelleborgs hamn till den nationella investeringsdebatten

Kortare ledtider, mindre byråkrati och större förutsägbarhet. Det krävs om Sverige ska stärka sin konkurrenskraft och få fart på de investeringar som behövs för den gröna omställningen. Det var budskapet när Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare, avslutade tisdagen under Näringslivsveckan i Trelleborg.

Från hamnen till kvällens samtal

Innan kvällens föredrag fick Kristina Alvendal se Trelleborgs Hamn och blicka ut över det område som i framtiden kan bli Sjöstaden.

Utsikten gav en konkret bild av flera av de frågor som senare skulle diskuteras på scenen. I Trelleborg är sambanden mellan infrastruktur, investeringar, näringsliv och stadsutveckling särskilt tydliga. Hamnens fortsatta utveckling, Ringvägen och den östliga hamninfarten är i sin tur viktiga förutsättningar för att kunna frigöra det gamla hamnområdet och på sikt utveckla Sjöstaden.

På kvällen hälsade Christian Dahl, tillväxt- och näringslivsdirektör i Trelleborgs kommun, Kristina Alvendal välkommen till scenen.
– Scenen är din!

Sverige tappar konkurrenskraft

Kristina Alvendal är nationell industrisamordnare och leder Accelerationskontoret. Hon har en bakgrund inom bland annat fastighetsbranschen och stadsutveckling och har arbetat med stora stadsutvecklingsprojekt, däribland Värtahamnen i Stockholm.

Hennes nuvarande uppdrag handlar om att öka tempot i den gröna industriella omställningen och minska hinder för investeringar.

Utgångspunkten sammanfattade hon i två bilder: Sverige och Europa tappar i konkurrenskraft, samtidigt som svenska företag på många områden ligger långt fram i den gröna omställningen.

Men för att företagens investeringar ska bli verklighet behöver också samhällets processer hålla jämna steg.

– För 15 år sedan var de folkvalda rörande överens om att det måste gå snabbare att få tillstånd, detaljplanebesked och liknande. Men det har bara gått åt fel håll, konstaterade Kristina Alvendal.
Hon beskrev problemet som ”de ineffektiva stadsutvecklingsprocesserna”.

Från ord till genomförande

Accelerationskontoret har fått verktyg för att försöka förändra situationen. Kontoret har förhandlingsmandat, kan teckna överenskommelser och föreslå författningsändringar. Uppdraget har bred politisk förankring och är förlängt till åtminstone december 2028.

Under föredraget presenterade Kristina Alvendal tio områden som behöver ses över.
Det handlar bland annat om att korta ledtider – och faktiskt börja mäta dem – men också om att identifiera de samhällsekonomiska kostnader som uppstår när processer och investeringar försenas.

Hon pekade på behovet av att minska överbyråkratiseringen och lyfte Finland som ett exempel på hur beslut i högre grad kan fattas successivt. Hon tog också upp det hon kallar ”handläggarlotteriet”: att processer och beslut kan variera beroende på vilken handläggare ett ärende hamnar hos.

Andra områden är målkonflikter, statliga myndigheters styrning och arbetssätt, kommunernas processer och planmonopol samt regeringens och riksdagens ansvar.

När myndigheter överklagar myndigheter

Ett konkret problem som Kristina Alvendal lyfte är att statliga myndigheter kan överklaga andra myndigheters beslut.

Konsekvensen kan bli att företag, kommuner och investeringar hamnar i ett vakuum där både tidplan och slutligt besked blir svåra att förutse.

Bland de förslag som diskuterades finns därför att ta bort vissa myndigheters möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut enligt miljöbalken. Ett annat är att införa rapporteringskrav där även de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett överklagande behöver redovisas.

Ett beslut om att överklaga bör enligt förslaget dessutom fattas av myndighetschefen och inte kunna delegeras till en enhetschef eller enskild tjänsteperson.
”Vi måste bli bättre på att leverera hur:et”

Kristina Alvendal efterlyste också ett mer konsultativt förhållningssätt från både staten och kommunerna.

Hon beskrev hur tjänstepersoner ibland tvekar inför att ge råd av rädsla för att det skulle kunna ifrågasätta neutraliteten i myndighetsutövningen. Men enligt Alvendal måste det vara möjligt att både vägleda om hur en aktör kan komma vidare och därefter fatta ett korrekt myndighetsbeslut.

Budskapet riktade sig också till kommunala tjänstepersoner och näringslivets företrädare:
– Vi måste bli bättre på att leverera hur:et till politikerna.

Christian Dahl tog resonemanget vidare. Finns det för lite näringslivstänk hos myndigheterna? Handlar en del av problemen om management och kultur – om organisationer där processer och arbetssätt sällan utmanas och där tidplaner kan flyttas fram utan samma konsekvenser som i näringslivet?

Vad skiljer framgångsrika kommuner åt?

På publikens fråga om vad som skiljer kommuner åt var Kristina Alvendals svar tydligt:
”Snabbheten i besluten”.

Hon pekade på möjligheten att som kommun ge företag och investerare tydligare besked om vad de kan förvänta sig – exempelvis ett löfte om att en detaljplaneprocess ska klaras inom en viss tid.
För den som står inför ett stort investeringsbeslut kan just förutsägbarheten och tiden vara avgörande.

Samma diskussion fortsätter – från Business Arena till Trelleborg

Frågan om hur Sverige får viktiga investeringar och infrastruktur på plats har varit aktuell för Trelleborg under hela hösten.

Den 9 september fick Länsstyrelsen Skåne regeringens uppdrag att förhandla om infrastrukturåtgärder i Öresundsregionen. En vecka senare, på Business Arena Stockholm, lyfte Trelleborg frågan om Ringvägen och behovet av nya sätt att skapa genomförandekraft i stora infrastruktursatsningar.

Då sammanfattade Christian Dahl Trelleborgs perspektiv med orden:
”Sveriges viktigaste ringväg finns inte i Stockholm. Den finns faktiskt inte alls ännu. Men den behövs i Trelleborg.”

När Kristina Alvendal nu kom till Trelleborg fortsatte samtalet – den här gången med ett bredare nationellt perspektiv på vad som bromsar investeringar och vad som behöver förändras.
Kan privat kapital bidra till infrastrukturen?

En av frågorna som Christian Dahl tog upp var alternativa sätt att finansiera stora infrastruktursatsningar.

Kristina Alvendal berättade att Accelerationskontoret bland annat tittar på Luleå hamn. Grundprincipen är att staten ska finansiera den statliga infrastrukturen, men enligt Alvendal behöver Sverige samtidigt kunna föra en diskussion om vilken roll privat kapital kan spela. Även Malmbanan lyftes som exempel.

Christian Dahl kopplade frågan till regeringens uppdrag till Länsstyrelsen Skåne och diskussionen om framtida infrastrukturinvesteringar i Öresundsregionen, där ett möjligt spår är hur framtida överskott från Öresundsbron skulle kunna användas.

För Trelleborg är frågan konkret. Ringvägen är inte bara en väg. Den hänger samman med hamnens utveckling, nya etableringar, Business Center Trelleborg och möjligheten att på sikt utveckla Sjöstaden.

Det som Kristina Alvendal på kvällen beskrev ur ett nationellt perspektiv hade hon alltså några timmar tidigare kunnat se från utsikten över Trelleborgs Hamn: stora investeringar som är beroende av varandra – och där tid, förutsägbarhet och förmågan att gå från beslut till genomförande spelar stor roll.

Eller som hon själv uttryckte det under kvällen:
– Att många beslut bara blir ”tomtebloss” skapar inte långsiktighet.