Människorna och platsen kommer först för Trelleborgs stadsarkitekt

Sedan i våras är Catrin Lif Trelleborgs stadsarkitekt på heltid. Men hennes resa i kommunen började långt tidigare, och erfarenheterna från både bygglov och samhällsplanering har format hennes syn på hur Trelleborg ska utvecklas.

För Catrin handlar rollen som stadsarkitekt om att skapa riktning för hur kommunen växer.

Stadsarkitektens förändrade roll

– Förr ritade stadsarkitekten själv både stadsplaner och byggnader. I dag handlar rollen snarare om att vara en samlande kraft som hjälper till att formulera vad som är viktigt för platsen, säger Catrin Lif.

Historiskt har stadsarkitekten satt tydliga avtryck i Trelleborg. Ett exempel är Erik Fehling, som var stadsarkitekt mellan 1934 och 1966. Under sina drygt tre decennier i rollen ritade han bland annat Simhallen, tillbyggnaden till Rådhuset och Församlingshemmet.

I dag ser förutsättningarna annorlunda ut.

– Det finns så mycket kompetens, kreativitet och engagemang hos arkitekter, utvecklare och invånare. Min uppgift är att hjälpa till att sätta ord på platsens värden och kvaliteter så att den kreativiteten får något att bygga vidare på, säger Catrin.

Att utveckla med respekt för platsen

När Catrin beskriver vad som engagerar henne mest återkommer hon till ett ord: kontinuitet.

Hon vill att historia, nutid och framtid ska få plats i samma samtal när kommunen utvecklas.

– Vi pratar ofta om att vi använder historien för att bygga en bättre framtid. Men för mig är inte historien ett verktyg eller ett råmaterial. De människor som bor och har bott här, deras berättelser och minnen, är själva anledningen till att utveckling är viktig.

Det är också därför kulturmiljöfrågorna ligger henne varmt om hjärtat.

– Kulturmiljöarbete handlar inte bara om att bevara. Det handlar om att förstå vad en plats bär på och att ge oss verktyg att se de värden som redan finns.

Både stad och orter ska få växa

Trelleborgs kommun består av både stad och landsbygd, och Catrin menar att utveckling kräver olika perspektiv beroende på plats.

Framför allt ser hon de mindre orterna som särskilt känsliga att utveckla.

– Det som gör en ort värd att bo och leva i är ofta ganska skört. Det kan vara gemenskapen mellan grannar, känslan av en plats eller något så enkelt som att miljön inte är perfekt tillrättalagd. Sådana kvaliteter syns sällan i en planhandling.

Samma resonemang gäller för staden, men i en större skala.

– Innan vi bestämmer vad som ska tillkomma behöver vi förstå vad som redan bär värde. Både staden och orterna ska utvecklas och ge plats för fler människor, men jag tycker att vi först bör ställa frågan om vad som gör platsen värd att växa i.

Målet är att visa lika stor omsorg om det som redan finns som om det som ska byggas.

En resa genom kommunen

Catrin har arbetat i Trelleborgs kommun i drygt åtta år. Hon började som bygglovsarkitekt men drogs tidigt mot de större frågorna kring samhällsplanering. Under de senaste fyra åren har hon kombinerat en tjänst som planarkitekt med att vara tillförordnad stadsarkitekt. I april 2026 blev hon stadsarkitekt på heltid.

– Stadsarkitektrollen förenar på många sätt de delar av arbetet som jag alltid har tyckt mest om. Här finns både de långsiktiga perspektiven och intresset för gestaltning och den byggda miljön.

Från Västmanlands skogar till den skånska slätten

Catrin är uppvuxen i Arboga i Västmanland, men bor idag i en by utanför Trelleborg. Landskapet är annorlunda, men vissa saker har hon sökt sig till även här.

– Skåne är ett helt annat landskap att lära känna, med åkrar, slätter och byggnader i sten och tegel. Kanske är det därför jag har valt att bo utanför staden, med faluröda lador i blickfånget och en trädgård full av träd. Om jag bara kunde lista ut hur man odlar kantareller hade det nästan känts som en del av Västmanland.