Nya klimatriktlinjer på väg – efter påtryckningar från bland annat Trelleborg
Regeringen gav i veckan SMHI, Boverket och Trafikverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hur klimatrisker ska bedömas i samhällsplaneringen. Uppdraget är ett led i regeringens nationella strategi och handlingsplan för klimatanpassning och kan få betydelse för Trelleborgs långsiktiga planering av kustnära områden.
Trelleborgs kommun har genom sitt påverkansarbete bidragit till att frågan har lyfts till nationell nivå. I dag gör kommuner och myndigheter egna tolkningar av hur stora klimatrisker man ska räkna med – till exempel hur mycket havsnivån kan stiga och hur extrema väderhändelser kan bli. Det skapar osäkerhet i planeringen.
Olika tolkningar skapar osäkerhet
– När olika aktörer räknar på olika scenarier blir det svårare att fatta långsiktiga beslut. Gemensamma riktlinjer kan skapa större tydlighet, säger Johannes Hagström, hållbarhetschef i Trelleborg och expert på kustskydd och klimatanpassning.
Kustkommuner behöver gemensamma utgångspunkter
För Trelleborg, som är en kustkommun med stora långsiktiga utmaningar kopplade till stigande havsnivåer, är behovet av gemensamma utgångspunkter stort.
– Vi behöver veta vilka klimatrisker vi förväntas ta höjd för, särskilt när det gäller havsnivåer och översvämningar.
Kommunernas ansvar kräver statligt stöd
I dag ansvarar 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser för arbete med klimatanpassning. Regeringen vill nu se över hur myndigheternas arbete kan utvecklas för att bidra till en mer samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning.
– Vi har länge pekat på att avsaknaden av nationella riktlinjer gör det svårt för kommuner att planera långsiktigt. Att regeringen nu ger myndigheterna detta uppdrag är ett viktigt steg, säger Johannes Hagström.
Han menar att tydligare statlig vägledning stärker kommunernas möjligheter att ta ansvar.
– Vi planerar bebyggelse och infrastruktur som ska fungera i många decennier. Då behöver vi veta vilka klimatrisker vi förväntas ta höjd för, särskilt när det gäller havsnivåer och översvämningar. Det blir också tydligare för dem som bor i riskutsatta områden vad som gäller.
Två steg mot nationella riktlinjer
Uppdraget genomförs i två steg. Senast den 31 oktober ska SMHI redovisa en kartläggning av hur andra nordiska och europeiska länder arbetar med nationella klimatrisker och vilka klimatscenarier som används. Kartläggningen ska ligga till grund för Sveriges arbete inför ett kommande EU-ramverk för klimatresiliens.
Därefter ska SMHI, Boverket och Trafikverket gemensamt arbeta vidare fram till december 2027 med att ta fram förslag på vetenskapligt baserade nationella riktlinjer och hur de ska genomföras.