Från gasverk till nya stadskvarter

Den tidigare gasverksbyggnaden, Parkkontoret, har bedömts ha högt kulturhistoriskt värde. Efter en varsam demontering och återuppbyggnad är byggnaden nu planlagd med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Den nya bebyggelsen ska spegla områdets industriella arv men samtidigt tillföra modern arkitektur och hållbara kvaliteter.

Bakgrund

Trelleborgs gasverk uppfördes år 1912 (tidigare planerades redan 1901) och försörjde stadens hushåll med gas för belysning, värme och matlagning. I takt med att olja och el tog över som energikällor minskade behovet av gas, och produktionen upphörde 1971.

Från kolgas till modern energi

De första gasverken växte fram i Europa under 1800-talet, med syftet att producera belysningsgas genom torrdestillering av stenkol. I Sverige byggdes det första gasverket i Göteborg 1846, och snart följde de flesta större städer efter. Gasen användes till stadens gatubelysning och senare till hushållens spisar, medan restprodukter som koks, ammoniak och tjära togs tillvara.

Under 1900-talets mitt minskade behovet av kolgas när elen tog över som energikälla. De flesta gasverk lades därför ned, och produktionen gick över till petroleum- och sedermera natur- och biogas.

Gasverket i Trelleborg

Trelleborgs gasverk togs i drift 1912, i en tid då staden satsade stort på modern infrastruktur som vattenverk och gasnät. Anläggningen bestod av ett retorthus med ugnar för gasframställning, en gasklocka, renings- och mätbyggnad samt en disponentvilla – allt ritat av arkitekten Alfred Hellerström.

Efter hand som efterfrågan ökade byggdes verket ut, bland annat med ytterligare en gasklocka och nya produktionsdelar på 1930- och 40-talen. Gasen användes först till stadens belysning och senare till hushållens spisar. När elen slog igenom under 1950-talet minskade gasanvändningen, och 1967 beslutades att gasproduktionen skulle upphöra. Den sista gaskranen stängdes 1971, och delar av anläggningen revs året därpå.